Blir väldigt sugen på att besöka Smögen nu, fast jag får kanske vänta till nästa sommar för lite vacker sol som på bilderna jag sett från området.
Har precis läst två böcker som utspelar sig på Shetlandsöarna och upplever att miljön gör mycket för historien. Läste en artikel om den senaste, Sharon Boltons bok Offer, och hon besökte inte öarna själv förrän boken var nästan klar. Ändå lyckades hon fånga den känsla som jag förknippar med Shetland - fast jag aldrig varit där. Kanske just därför?
Jag har hattat i mina miljöer, för att tillslut landa där jag är uppvuxen och nu åter bor sedan sju år tillbaka. Jag är femte generationen här och känner djupt för orten och dess historia, så jag hoppas det ska märkas i texten.
Tack för ett bra och tänkvärt inlägg!

Min valda ort är Holmsund, ett gammalt sågverkssamhälle vid Umeälvens mynning i den västerbottniska skärgården. Har insett hur stor skillnad det blir för texten när känslan för platsen finns där. Jag skriver dock inte deckare.
Okej, augusti-september var ett bra tips för Smögen, tack, då kanske värsta turistsäsongen är över... för vi har noterat att det är svårt att finna lämpligt boende på Västkusten under högsäsong.
Tack för en trevlig blogg!

Det var säkert Annica Wennström du läste en intervju med, om den handlade om Holmsund. Hon är inte född, men till till stora delar uppvuxen, i Holmsund och har skrivit boken Svart kvark som kom ut på W&W under 2009. En fin bok, gediget researchad, så pass att vi som har rötterna här sedan många generationer kände igen oss i det våra äldre släktingar berättat.
Det är ju en annan utmaning, det där med igenkänningen. Där får ju Ninni Schulman mycket beröm för sina personporträtt, de som bor i trakterna av Hagfors känner igen sig. En konst det med.