Tjejen i solstolen bredvid

Att tjuvlyssna kan ju vara på gränsen till vad som faktiskt är etiskt okej och självklart får man göra det med sin moraliska kompass påslagen. Men faktum är att det är ett väldigt bra sätt att få idéer.

När jag var i Marbella sist låg jag en stund vid poolen. En rejält bakis brittisk tjej i 20-årsåldern kom och la sig i solstolen bredvid min och ringde sin kompis. Det var omöjligt att inte höra vad hon pratade om och det avhandlades allt från hur ett slagsmål började till spyor och bakfylleångest. Det här skulle hon aldrig ha berättat för mig om jag hade frågat henne, men genom att vara ”flugan på väggen” fick jag massa information som jag kan komma att få användning för.

Häromdagen lyssnade jag på Fredrik Backmans lysande sommarprat där han berättade att inledningen till En man som heter Ove kom till på ett liknande sätt. Han stod i kön i en affär och från den klagande mannen framför honom plockade han inledningen till sin bästsäljande bok. Tjuvlyssning kan alltså generera de där riktigt goda idéerna.  

Idéer har varit något av ett tema den här veckan på Författarlivet och vi har närmat oss ämnet från olika vinklar. Men hur vet man att en idé man har är bra då? Tyvärr har jag ingen aning. Det kan man väl egentligen heller aldrig veta förrän efteråt, vare sig man skriver en bok, startar ett företag eller uppfinner en skrivare för mänsklig vävnad. Det viktiga är att man själv tror på sin idé och brinner för den så mycket att man orkar ta den hela vägen in i mål. För i ärlighetens namn. Det där med att få idéer är det enkla i processen med att skriva en bok. Det är resten som är det svåra. :)

/Kamilla