Var får du dina idéer till böckerna?
 
Mary Shelley fick idén till Frankenstein under en sommarresa till Genèvesjön 1816. Selma Lagerlöf fick iďén till Jerusalem efter en resa till Främre Orienten. Många författare vittnar om att de får idéer när de lämnar sin vardag och besöker andra ställen - när de är ute och reser eller försvinner bort i en tidningsartikel eller kanske möter en person med en spännande livshistoria.
 
Var får du idéerna till böckerna? Det är en av de vanligaste frågorna jag får. Och hur vet man att idén håller hela vägen?
För mig kom idén till första deckaren Strandsittaren genom ett samtal med en bekant i kombination med en gammal tidningsartikel ur Mama. Dessa båda historier liknade varandra väldigt mycket och jag blev rasande båda gångerna jag hörde fenomenet som drabbat två olika personer. När idén kom slog den in mot mig med kraft. Den stannade kvar och jag kände att jag skulle kunna ägna två år åt den. (Vill inte avslöja idén för att inte förstöra läsupplevelsen : )
 
Jag har läst och lyssnat på hur andra författare får veta att deras idéer håller för en hel bok. De berättar att den börjar pyra i kroppen, den gör att det pirrar överallt likt en förälskelse, den kan göra dem vansinnigt förbannade. En sak verkar helt säker. Idén lämnar dem inte och den lämnar dem definitivt inte oberörda. 
 
En del frågar om man måste sova med anteckningsbok på nattygsbordet och gå runt med penna överallt. Det kan man absolut göra men jag tänker mer som så att ska den här idén förverkligas i boken så kommer jag ihåg den. Med tiden som gått sedan jag började skriva så har jag lärt mig att ta emot idéerna som ständigt flyger förbi och jag sorterar dem i grupper om tre. Så i varje bok är det en kombination av tre idéer som utgör berättelsen. För att förklara så kan vi återgå till Selma Lagerlöfs bok Jerusalem. Resan till Främre Orienten i kombination med historierna om de människor som lämnade den svenska hembygden för att bege sig till Jerusalem blev det som gav Selma en helhet i berättelsen och som dessutom gjorde den relevant att läsa för dem som bodde i Sverige. 
 
Hur ska man då göra för att lära sig att känna igen en värdefull bokidé. Ni som läst Harry Potter, 50 nyanser...och Isprinsessan vet att en enda bokidé kan vara värd flera hundra miljoner. Jag ger några tips och välkomnar er att komma med fler:
 
- Skriv ner idén om du är rädd för att glömma bort den.
- Googla på den och se om du får fram artiklar som påminner om din idé. 
- Ger din idé mersmak ju mer du får reda på?
- Känns din idé unik eller finns det hundra böcker om exakt samma sak. Vad i så fall är det som känns extra i din vinkel?
- Lita på dina känslor. Är dina känslor starka så kommer din idé även att beröra andra.
 
Till sist: Ska man avslöja sin bokidé för andra???
 
Det tänkte jag blogga vidare om på onsdag. Men imorgon är det först och främst dags för ett nytt spännande inlägg från Kamilla Oresvärd.
 
Anna ❤
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress