Igår fick jag frågan: "Du måste väl göra massor av research innan du skriver". I tonen lät personen helt förstörd som om det var ett hårt arbete i klass med att rensa maskrosor och tistlar ur gräsmattan. Men då fick jag förklara att jag älskar ju researchdelen i skrivandet. Varför? Jo för att jag skriver om saker som intresserar mig så mycket att det skulle kunna kallas lätt besatthet. När jag skapade min polis i deckarserien Morden på Smögen hade jag hittat inspirationskällan för min karaktär i Beach Boys-trummisen Dennis Wilson. Jag läste på allt om surfbandet vars medlemmar än idag  är de som starkast format myten om Kalifornien. De har skapat musik och texter om ändlösa somrar, snabba vackra bilar och att livet på stranden med en surfbräda under armen är samma sak som att leva sin dröm.

 

När du ska välja ämne för dina böcker eller skriva för film så tror jag det underlättar i början att skriva om det man själv intresserar sig för och vill veta mer om. För man kanske lägger 100-500 timmar eller mer på researchen och sedan återstår några hundra timmar till för att skriva själva boken. Det är också genom att gräva i sina egna intressen som ens bok kan bli unik. Just nu finns det ingen mer än jag (tror jag) som skriver deckare från Smögen med en surfpolis i huvudrollen. Och det känns kul!

 

Jag inledde veckan med att skriva om var gränsen går för mig när det gäller research. Kanske ska hålla det lite för mig själv men en sak är säker och det är att allt jag har upplevt i mitt liv inklusive det som andra berättar för mig använder jag när det passar på olika sätt när jag skriver. Mitt största researchäventyr hittills var när jag flög till London och gick på Beach Boys konsert och dessutom intervjuade Dennis Wilsons ungdomsvän Billy Hinsche på en restaurang. Hela intervjun publicerade jag längst bak i Sillbaronen och jag vävde också in mötet i min historia. Det gick helt enkelt inte att låta bli. 

 

Det finns en del författare som jag tror erkänt att de testat ganska avancerade saker för att kunna skriva riktigt skruvade berättelser. Birgitta Stenbergs Europaserie och Ulf Lundells Jack kan vara exempel på det. Vad som är sant och inte i deras böcker får vi antagligen aldrig veta.

 

Alltså: Var inte rädd för researchdelen i ditt skrivande för den kan vara så otroligt inspirerande och rolig!

 

Berätta gärna vad du tycker om research...

 

Anna ❤❤❤