Jag har hittills skrivit två böcker, Minnesbäraren och Jägaren, och arbetar just nu på den tredje i serien om Stina Seger. Men vad var det som triggade igång min fantasi och gav mig den där första idén till att faktiskt sätta mig ner och börja skriva? I mitt fall har det varit tre totalt skilda händelser.

I min första bok Minnesbäraren var triggern en tidningsartikel om en man som var dömd till sluten psykiatrisk vård för ett ohyggligt brott som han hade begått. När han var på permission för att besöka sin mors grav tillsammans med två vårdare rymde han. Jag fick väldigt starka bilder framför mig när jag läste och kände direkt att det här är en perfekt inledning på en bok.  

I min andra bok Jägaren fungerade det helt annorlunda. Där var processen längre. Jag, och säkert du också, får ganska ofta vänförfrågningar från helt okända människor på Facebook som inte har vare sig några kopplingar eller gemensamma intressen med mig. När jag började gräva visade det sig att det många gånger är stora, internationella bedrägeriligor som döljer sig bakom exempelvis den där till synes sympatiske amerikanske soldaten.

I den tredje boken (som det är lite för tidigt att berätta om) var det en speciell miljö på en resa som var triggern och jag kände väldigt starkt att jag ville skriva om den.

Det intressanta är att det har varit tre händelser av helt olika karaktär som har fått mig att börja skriva mina böcker. Men alla tre tog fäste i mig, växte och utvecklades till en hel bok. Resan dit har naturligtvis varit väldigt lång men man kan fråga sig vad det var i just de här händelserna som gjorde att de blev en trigger för mig?  

I nästa inlägg kommer Anna berätta om man bör avslöja sin bokidé för andra eller om det är bättre att hålla den för sig själv. Det ska bli intressant att höra vad hon tycker. Det kan hända att vi tycker olika när det gäller just detta. :)

/Kamilla

Bild: Idag hände något fantastiskt! Jag fick en kartong från mitt fina förlag Bokfabriken full av Minnesbäraren. Vilken lycka!